Idas idéer

Jag vet inte vad jag ska skriva, så jag skriver ner mina favoritskämt!

1.
Det var en gång en man som gick genom öknen. Han hade knappt något vatten kvar, när han till slut kom till en liten by. Han gick fram till en man med några kameler, och bad att få köpa en av dem. Han köpte den största kamelen och utrustade sig med vatten och mat. När han skulle iväg, sa köpmannen som sålt kamelen:

– När du vill att han ska börja gå, pustar du, när du vill att han ska springa klappar du med händerna, och när du vill att han ska stanna, säger du bara amen.

Mannen nickade och klappade med händerna, och kamelen började springa.
Resan gick bara bra, men efter ett tag såg mannen på kamlen ett stup rakt framför honom. han blev panikslagen, och grävde i minnet efter kommandot där kamelen skulle stanna.
När det endast var några meter kvar innan han och kamelen skulle störta ner för stupet, bad mannen en stilla bön, som han avslutade med "amen".

Kamelen tvärstannade precis innan stupet, och mannen kunde äntligen pusta ut.


2.
– Vad heter du då?
– Tom.
– Efter din far eller?
– Nää, efter hans plånbok.

3.
Det var en gång en liten pojke som skulle börja skolan.
När han satt i skolbänken, frågade hans nya lärare vad han hette.
Näpp, dte visste han inte, så läraren bad honom fråga där hemma vad han hette.

Så när han kom hem frågade den lilla pojken sin storasyster:
– Vad heter jag?
– Stick! fick han till svar.

Sedan gick den namnlöse pojken till sin storebror, och frågade samma sak.

– Stick, ditt kräk, sa den sura storebrodern.

Sedan gick den lille pojken till sin mamma som satt i telefon, och frågade vad han hette.

– Mm, jaa, okej, hejdåå!

Pojken gick in till teverummet där hans pappa satt och tittade på just teven.

– Vad heter jag?
– Stålmannnen, stålmannen, stålmannen!

Sedan gick pojken in i köket där hans morfar som var på besök, satt och åt gröt.

– Vad heter jag?
– Gröt, gröt, gröt!

Nästa dag gick den lille pojken till skolan, och läraren frågade:

– Vad heter du då, lille vän?
– Stick! svarade pojken.
– Ursäkta? sa läraren förundrat.
– Stick ditt kräk!
– Ska jag gå och hämta rektorn? frågade läraren upprört.
– Mm, jaa, okej, hejdåå!

Läraren gick och hämtade rektorn, och rektorn frågade:

– Vem tror du att du är?
– Stålmannen, stålmannen, stålmannen!
– Vad har du igentligen i huvudet?!
– Gröt, gröt, gröt!

Dessa är mina favoritskämt, men vill du gapskratta, ska du gå in här.

De som inte känner mig riktigt väl, känner förmodligen inte till min stora beudran för Johnny Depp. Jag fullkomligt älskar denna skådespelare, jag har en stor Johnny-Depp-plansch ovanför min säng, en kalender med en bild av honom för varje månad, jag har sytt en kudde med hans namn på, jag har sett alla filmer med honom, som jag får se, alltså inte de filmer med 15-årsgräns. Men jag har så klart fuskat ... Jag har lärt Lillelillebror att känna igen honom, och att uttala hans namn korrekt. Mitt hjärta nästan stannar när det är en intervju med honom på tv.

Och varje dag, går jag in på SF:s hemsida, och tittar om man kan boka, eller köpa biljetter till Pirates of the Caribbean 2 (vi Johnny Depp-fans säger PotC 2, alltså förkortningen).

Och idag small det!

– Iiih, mamma (som också gillar Johnny Depp), man kan boka biljetter till PotC 2 idag!
– Vad är Påttk?

Jag himlar med ögonen.

– Pirates of the Caribbean såklaaart, säger jag med fjortisröst.
– Jaha ... Jamen, boka du tre biljetter, en till mig, en till dig, och en till Storebror.

Mitt hjärta tar ett skutt.

– Jippiiiiii! Ska vi se den klockan 15:00, 18:00 på onsdagen eller 23:59 på tisdagen?
– Vi går väl på premiären ...

Ja, och nu är det klart. Vi ska se filmen på premiärdagen den 11 juli klockan 23:59 på fjärde raden. Min första premiär! Hoppas jag inte somnar ...

Det blev ingen Orientering part 2, för sjuåringen och nioåringen blev helt enkelt för duktiga och gjorde inga roliga misstag.


Av mina fantastiska baskettränare, har alla tjugo i mitt basketlag fått två uppgifter att göra under sommaren: Att växa sig långa som träd, och att skjuta hundra skott i veckan. Jag måste ha gjort den första uppgiften riktigt bra, eftersom att alla släktingar och kompisar till mamma och pappa hela tiden konstaterar:

– Oj, vad du har vuxit!
– Du har ju blivit utdragen!
– Du är nog den som växer mest nu ...
– Väldigt vad lång du blivit.

Jaa, jag vet att de bara menar väl, men det är nog de tristaste replikerna i alla barns historia.

Nåväl, jag höll på att göra den andra uppgiften, att skjuta skott på basketkorgen som Skotten har byggt till oss. Jag tycker det är så kul med basket, så jag satte hundra skott istället. Det tar tre gånger så lång tid känns det som.

Jo, när jag ska skjuta det nittionionde skottet (jag måste så klart skjuta det tio meter från korgen) hör jag:

– KLIRR, KRAS, BOOM!
– Aaaaah!

Jag tittar in genom buskarna och ser pappa, mamma och bordet – som vanligtvis står på altanen – uppochner. Och alla glas med värmeljus – som stod på bordet – ligger under bordet.

– Nej! skriker mamma. Ånej, mina fina glas. Olle, kan du plocka upp allt, jag blir så ledsen. Jag oljar altanen så länge. Snyft.

Jag vet fortfarande inte vad som hände, men pappa sa åt mig att plocka upp allt krossat glas från gräsmattan! Fnys, lilla jag, som bara gjorde min läxa ute på gatan, och knappt såg olyckan!

Hm, nästa gång jag spiller ut saft på golvet, ska jag säga åt pappa att torka upp det. Då är vi kvitt!

Denna vecka ska vi (Storebror, Mellanbror, Bästisgrannens sjuåring, och nioåring) vara på ett orienteringsläger. (Ni vet orientering, man har en karta och en kompass, och sedan springer man ut i skogen och letar efter skärmar som sitter uppsatta.)

Jo, eftersom att Bästisgrannens barn inte riktigt har fått in det där med symbolerna på kartan (alltså t.ex. en sten är en liten svart prick, en stig är en streckad linje), så sprang jag med dem.

De var jätteduktiga, men sjuåringen var nog lite förvirrad.

– Okej, vilken stig ska vi välja, den högra eller den vänstra? frågar jag sjuåringen.
– Den högra! vrålar han till svar.
– Nej, titta på kartan först, säger jag lite fnissigt.

Han tittar ner på kartan, och tittar på helt fel område.

– Joo, vi ska dit!
– Lilla du, här är vi, säger jag och pekar på rätt område.
– Jaa, nu vet jag! Vi ska springa tillbaka! Jag är jättetörstig!

Jag tittar på nioåringen, och hon svarar:

– Vi ska till vänster.

Några minuter senare, när vi har hittat tre kontroller som ligger jättenära, så man ska förvilla sig själv, frågar jag sjuåringen:

– Kan du se kontrollen?
– Nä, säger han. (Kontrollen är på stenen han sitter på.) Jag är så törstig!

Nioåringen springer fram till den och stämplar.

– Oooh, jag kan se den!, ropar han och stämplar han också.

Nu var vi på väg till nästa kontroll, och jag frågar sjuåringen:

– Vet du var vi är?

I hans händer håller han en lång pinne, och inget annat.

– Var är din karta?
– Ehh, jag trodde du hade den, jag håller ju i pinnen!
– Vänta här, säger jag och springer iväg och letar efter kartan. Till slut hittar jag den, under tre andra lika långa pinnar, som sjuåringen håller i.
– Här, säger jag och räcker sjuåringen hans karta.
– Jaa, jag vet var vi ska, vi ska till höger! Du, jag är så törstig!

Jag suckar. Till höger finns det ingen stig, bara ett träsk.

– Sjuåringen, det finns ingen stig till höger, och du har ju inte kollat på kartan, eftersom du glömde den.
– Nä, jag har inte glömt min karta, den är ju här!

Man kan ju inte bli arg på honom, han är ju så söt.

Till slut kom han, och hans syster, i mål, och drack fyra glas saft var. Sjuåringen räcker mig sin karta.

– Nej, den här får du ta med dig hem, säger jag.
– FÅR JAG DEN?! säger han med öppen mun.
– Jaa, det är klart.

Han stoppar lyckligt ner kartan i fickan, och springer iväg och leker plåsterkull med de andra barnen.

Vad kommer att hända idag?

Det kom ett mejl:

Hej!

Igår var jag med om en jättelöjlig sak. Jag sprang iväg till posten strax före kl 18 för att jag skulle köpa ett madrasserat kuvert och skicka iväg din present. Då fick jag veta att posten hade flyttat till tobaksaffären.

Då sprang jag till tobaksaffären. Då hade de slut på madrasserade kuvert. Då sprang jag till Konsum. Där hade de inga madrasserade kuvert alls. Då sprang jag till pappersaffären. Där hittade jag ett madrasserat kuvert. I kassan bad jag om omslagspapper till din present när jag köpte kuvertet. Då slog det slint i kassörskans huvud. Hon slog in ditt madrasserade kuvert i en presentförpackning, med snören och allt! Jag skojar inte! När jag fnissade till och sade att det inte alls var så jag menade så blev hon sur.

Då gick jag ut ur affären, slet bort omslagspapperet från det madrasserade kuvertet, slängde det i en papperskorg, skrev adressen, sprang mot posten... och upptäckte att jag inte fått med någon förslutningsklämma till kuvertet. Då sprang jag tillbaka till pappersaffären. Som var stängd. Då sprang jag tillbaka till papperskorgen där jag slängt bort omslagspapperet och fiskade ogenerat upp omslagspappersnöret och knöt ihop kuvertet. Sen sprang jag till tobaksaffären igen.

Och då hade posten redan hämtats för dagen!

Summa summarum av denna konstiga räcka händelser är förstås att födelsedagspaketet inte kommer till dig förrän imorgon!

Men många kramar till dig ändå! :)

Hihi!

Idag gjorde jag mål i en fotbollsmatch mot lärarna! Med en bredsida! Nu kan de kalla mig BredsIda.

Jag fick en bok om Carl Larsson av farmor i ett brev! Jättefin, den är från 1940. Jättejättejättefin!

MEN OJ!
Mamma berättade just, att jag fått TUSEN kronor av farmor och farfar, också! Oj, tack så jättemycket! OOh, jag ska shoppa loss riktigt mycket!

Uppdatering: Först kom det ett brev med 200 kronor från mormor och sedan ringde morfar och sa att jag skulle få en läderbasketboll!

Tack allihop! Nu är jag bortskämd!

Idag fyller jag tolv år, och måste därför byta namn, alltså när jag kommenterar, eftersom jag brukar heta elvaåringen, men nu är jag ju tolv! Kommer folk förstå att det är jag, eller ska jag ha kvar elvaåringen, hela livet ut?

Hmm ...

What shall I do?


Jag byter samtalsämne.
Ja, i födelsedagspresenter fick jag mycket roligt!

1. Penslar
2. Ritpapper, extra tjockt.
3. Konstnärspennor
4. Plansch på Johnny Depp
5. Dunkudde ...
6. ... Med örngott till
7. Akvarellpapper
8. Anteckningsbok
9. Kalender
10. Oooonyttiiigaaa frukostflingor
11. Ett slöjdskåp som Storebror gjort i slöjden
12. Vanliga pennor
13. Jag kanske fick något mer, men det kommer jag inte ihåg just nu.